Uutiset

15.1.2019 18.00

Den väntade ändringen av vävnadslagen öppnar nya möjligheter för många som köar till njurtransplantation

Riskdagen har godkänt i dag en ändring av vävnadslagen som gör det möjligt för andra släktingar och till exempel goda vänner att stå som njurdonatorer. Lagen har till dags dato hindrat andra än patientens närmaste anhöriga eller make/maka som bor i samma hushåll att donera sin ena njure. Antalet njurtransplantationer med levande donatorer har bland de nordiska länderna legat lägst i Finland.

I Finland köar idag cirka 450 personer till njurtransplantation. I fjol fick 240 personer en ny njure. Det råder en ständig brist på organ för transplantation.

– Transplantationsbehovet ökar vart eftersom antalet dialyspatienter ökar, och väntetiden till transplantation har redan förlängts. Det effektivaste sättet att öka antalet transplantationer är att göra flera transplantationer med levande donator. I Finland har antalet transplantationer med levande donator legat lägst bland de nordiska länderna, berättar specialläkaren i njursjukdomar, docent Ilkka Helanterä vid HUS.

Njur- och leverförbundet, transplantationsläkare och många riksdagsledamöter har uttryckt krav på en lagändring. Riksdagsledamoten och specialläkaren Sari Taurus (KD) lämnade 2016 in ett ändringsförslag som undertecknades av 116 riksdagsledamöter. Regeringen avgav redan i början av detta år förslaget till ändring av vävnadslagen, men lagberedningsarbetet i anslutning till sote-reformen har lagt käppar i hjulet för riksdagens behandling av vävnadslagen.

– Vi har under de senaste 2,5 åren jobbat hårt för att åstadkomma denna lagändring. En transplantation är ofta inte bara den bästa vårdmetoden, utan också den som effektivast sparar in medel för samhället. Tack vare njurtransplantationer har staten redan sparat in över en miljard euro jämfört med till exempel kostnaderna för dialysbehandling, berättar riksdagsledamot Sari Tanus, ordförande för riksdagens stödgrupp för lever-, njur- och organtransplantationspatienter.

Till dags dato har lagstiftningen i Finland gjort njurdonationer omöjliga för andra än patientens närmaste anhöriga, och för personer som bor på samma adress med patienten. Den lagändring som nu godkändes gör det möjligt för till exempel sambor, mer avlägsna släktingar och goda vänner att stå som donatorer.

– En njurtransplantation innebär att mottagaren slipper gå i dialys, vilket markant förbättrar hans eller hennes livskvalitet. Transplantationen ger mottagaren möjlighet till ett normalt liv. Många patienter återvänder efter en lyckad transplantation till arbetsliv eller studier, säger Njur- och leverförbundets verksamhetsledare Sari Högström.

För en noggrant utredd donator är njurtransplantationen en trygg och säker åtgärd. Den andra njuren klarar av att höja sin funktion så att den ofta mer eller mindre motsvarar den normala funktionen hos två njurar. Patienten som behöver en ny njure får i sin tur en njure som genom noggranna utredningar bekräftats vara frisk, och en levande donator gör det möjligt att på förhand boka operationstid. Det innebär att man slipper långa och osäkra väntetider. Vid transplantationer med levande donatorer börjar den nya njuren i allmänhet fungera genast, samtidigt som även njurens prognos är bättre.

– Lagändringen öppnar också nya möjligheter till samarbete mellan de nordiska länderna. Det ställer de patienter som det annars har varit svårt att hitta ett lämpligt transplantat för i ett bättre utgångsläge. Nu blir det också möjligt för allt flera att få sin transplantation redan innan man har blivit tvungen att börja med dialys, säger Helanterä.

Njurdonationer ska alltid bygga på frivillighet. Ingen påtryckning eller strävan till ekonomisk fördel får förekomma, och detta har också tydligt skrivits in i lagen.

tiedotustilaisuus 1 uutinen









I pressinfon talade Sari Högström, riksdagsledamoten Sari Tanus, professor Helena Isoniemi och docent Ilkka Helanterä.


Palaa otsikoihin