Dialyysissä tarjottiin runsaasti proteiinia

Tammisaaren dialyysissä huomattiin, että moni hoidossa kävijä kärsii vajaaravitsemuksesta. Dialyysissä olevien on syytä kiinnittää huomiota erityisesti proteiinin riittävään saantiin. Osasto päätti tarjota esimerkin ja antaa vinkkejä kotiruokailuunkin.

Dialyysihoito poistaa kuona-aineiden lisäksi hyödyllisiä ravintoaineita, minkä vuoksi varsinkin proteiinin riittävään saantiin on kiinnitettävä huomiota. Liian vähäinen proteiinin saanti voi aiheuttaa lihaskatoa, mikä heikentää liikunta- ja toimintakykyä sekä kehon hallintaa.

Raaseporin sairaalan dialyysissä Tammisaaressa keskityttiin syyskuussa dialyysissä käyvien riittävään proteiinin saantiin.

– Ravitsemusprojektin tarkoituksena oli opastaa, miten dialyysihoidossa oleva voi saada ruoasta riittävästi proteiinia fosforirajoituksesta huolimatta. Projekti kesti koko syyskuun ajan ja tarjosimme dialyysihoidon aikana runsaasti proteiinia sisältäviä ruokia viikoittain, kertoo dialyysin vastaava hoitaja Julia Björklöf-Wikström.

Hoitajat puhuvat normaalistikin hoidossa kävijöiden kanssa ravitsemuksesta, mutta teemakuukauden aikana asiaan keskityttiin enemmän. Dialyysiosaston yhteyteen oli pystytetty tuotenäyttely sekä koottu tietoa ja päivän esimerkkiruokalista. Keittiö valmisti runsaasti proteiinia sisältävää ruokaa. Sairaala myös hankki hoidossa käyville liiton Nauti ruoasta – munuaisten vajaatoimintaa sairastavan ruokakirjan. Björklöf-Wikström arvelee, että kyseessä on ensimmäinen dialyysissä käyville suunnattu teemakuukausi, jossa mukana on myös keittiö. Aiemmin infotilaisuudet ja koulutukset ovat olleet vain hoitajille.

Lisää proteiinia helposti

Osaston sairaanhoitajat ja ravitsemusterapeutti Henna Karvonen kartoittivat dialyysissä kävijöiden ravitsemustilan seulontalomakkeen avulla. Testin avulla voidaan tunnistaa ne, joilla on suurin riski vajaaravitsemukseen ja antaa henkilökohtaista neuvontaa tarvitsijoille. Lomakkeessa vastaukset pisteytetään ja määritellään siten riskin suuruus. Pisteitä saa muun muassa dialyysihoidosta, ruokahalusta, iästä ja painonlaskusta. Äkillinen painonlasku tarkoittaa yleensä lihasmassan häviämistä, ei muutosta nestetasapainoon.

– Kliinisesti merkittävää painonlasku on, kun kolmen kuukauden aikana paino laskee viisi prosenttia. Tämä täyttyy itse asiassa yllättävän helposti: 70 kiloa painavalla viisi prosenttia on 3,5 kiloa, Karvonen kertoo.

Tammisaaressa ajatellaan, että hoidon aikana tarjottu lämmin ateria toimii esimerkkinä sopivasta ruoasta myös kotiin. Björklöf-Wikström epäili projektia käynnistäessään, että sairaalan keittiö olisi vaikea saada mukaan. Ravitsemispäällikkö Jaakko Kero oli kuitenkin heti valmis pohtimaan mahdollisuuksia tarjota enemmän proteiinia sisältäviä aterioita. 

Lue lisää painetusta lehdestä tai PDF-lehdestä.
Elinehto postitetaan kotiin kaikille liiton jäsenyhdistysten jäsenille ja liiton kummijäsenille.


Dialys med proteiner

På dialysenheten i Ekenäs upptäckte man att många patienter lider av undernäring. De som går på dialys måste fästa uppmärksamhet vid att få tillräckligt med särskilt proteiner i sin kost. Avdelningen beslöt sig för att bjuda på exempel, och att ge tips även för hemmakosten.

Ett gott nutritionstillstånd förebygger sjukdomar och försnabbar läkningsprocessen, samtidigt som det piggar upp och skapar livsglädje. Dialysen rensar kroppen på slagg, men samtidigt också på nyttiga näringsämnen. Det är därför skäl att hålla ett vaksamt öga särskilt på proteinerna: för lite proteiner kan leda till att musklerna förtvinas, vilket i sin tur försämrar rörelse- och funktionsförmågan, och även kroppskontrollen. Risken att falla och få benbrott ökar, och det kan bli omöjligt att bo kvar i det egna hemmet.

På dialysenheten vid Raseborgs sjukhus satsade man under september månad på att försöka se till att de som går på dialys får tillräckligt med protein.

– Avsikten med vårt näringsprojekt var att handleda våra patienter i hur man trots fosforbegränsning kan få tillräckligt med protein i sin mat under dialysskedet. Projektet varade hela september månad, och varje vecka vi bjöd på mat med rikligt proteininnehåll, berättar Julia Björklöf-Wikström, som är ansvarig skötare för dialysenheten.

Sjukskötarna talar även i vanliga fall om näring med dem som går på behandlingar, men under temamånaden gjorde man en riktig djupdykning i temat. En produktutställning byggdes upp i anslutning till dialysenheten, med både information man hade samlat ihop och exempel på en dygnsmeny. Till alla patienter som besökte enheten för dialys skaffade man förbundets guide "Nauti ruoasta – munuaisten vajaatoimintaa sairastavan ruokakirja", dvs. en receptbok speciellt för patienter med njursvikt.

Mera protein på ett enkelt sätt

Avdelningens sjukskötare och näringsterapeut Henna Karvonen kartlade tillsammans nutritionstillståndet hos dem som går på dialys med hjälp av en uppföljningsblankett. Snabba viktförluster kommer i allmänhet av att man förlorar muskelmassa, och inte av förändringar i vätskebalansen.

– En kliniskt betydande viktnedgång betyder att vikten under tre månader sjunker med 5 procent. Detta uppfylls i själva verket överraskande lätt: hos en person som väger 70 kg innebär fem procent cirka 3,5 kg, berättar Karvonen.

– Våra dialyspatienter tog väl emot näringstemat. Maten har fått variation, och patienterna har fått goda tips att ta med sig hem, berättar Björklöf-Wikström.

I Ekenäs tänkte man sig att den varma matportion som patienterna bjuds på under behandlingen kunde fungera som ett exempel för också den mat man äter i hemmen. När Björklöf-Wikström satte igång projektet befarade hon att det skulle bli svårt att engagera sjukhusets kök. Kosthållschefen Jaakko Kero  var emellertid genast redo att bjuda på mat med högre proteininnehåll.

– Vi tänkte ut olika sätt för hur vi enkelt skulle få in proteintillskotten i kökets processer, och hur vi enkelt skulle kunna öka proteinhalten i maten med sådana metoder som kan användas även i hemmen, säger Kero.

Målet var att öka proteinhalten utan att öka vare sig vätskemängden eller kaloriantalet. Proteinerna tillsattes i potatismos i form av mjöl, och även salladerna fick proteintillskott. En proteinhaltig gröt fanns också med på menyn, liksom en omelett gjord på äggvita.

Rejäl mat även hemma

Det är viktigt att se till att också hemmakosten innehåller tillräckligt med proteiner. Dagarna blir långa för dem som går på dialys, och för många är behandlingarna jobbiga. Efter sådana dagar är det få som orkar ställa sig i köket och kocka riktig mat, utan hellre blir det till att nöja sig bara mellanmål. Äldre personer kanske till och med helt hoppar över maten.

– Eftersom ostpålägg inte passar när man begränsar fosformängden i födan väljer många i stället charkuterier. De flesta av dem innehåller emellertid rikligt med salt, och nästan alla charkuterier innehåller även fosfattillsatser, berättar Kero.

Karvonen berättar att hon lyckats hitta bara två slags saltfattiga charkuterier som dessutom inte innehåller fosfater över huvud taget. Dessa två är HK:s tunna skink- och kalkonskivor utan tillsatsämnen.

Tidigare fanns det egentligen bara läkemedelsaktiga kosttillsatspreparat på marknaden, men idag hittar man också många olika slag av normala livsmedel med hög proteinhalt på butikshyllorna. Dessa produkter som lämpar sig för personer som lider av njursvikt. Tyvärr innehåller många av de produkter som finns på hyllorna fosfattillsatser, och det kan vara jobbigt för konsumenter att stava sig igenom den finstilta präntet på förpackningarna utan förstoringsglas.

Till exempel Munax-smoothies passar utmärkt i njurdieten. Dem kan man dricka som "shots", till exempel en halv deciliter om dagen, vilket inte heller utmanar vätskebalansen. Om din butik inte har dem kan du be handelsmannen skaffa dem.

Från stränga gränser till eget omdöme

Ännu för ett tiotal år sedan sysslade man med absoluta begräsningar, och den som led av njursvikt fick noggranna instruktioner om att räkna kostens fosfor- och kaliummängder.

– Tidigare var man tvungen att hålla en mycket sträng diet. Maten skulle vägas, och man skulle räkna ut mängder av kalium och fosfor. Nu går det hela tiden i en allt bättre riktning, berättar Joni Berghem, som går på dialys i Ekenäs.  

Berghem har nu för en andra period gått på dialys från början av juli. Tidigare har han bakom sig sex år i dialys. Mellan dessa perioder hade han flera dialysfira år med njurtransplantat. Aptiten har han emellertid kvar trots sina dialysbehandlingar. Han berättar att han tvärtom är tvungen att hålla ett öga på vad han äter, så att det inte blir för mycket. Joni försöker öka sin motion, och nu kommer han faktiskt till sjukhuset på cykel.

Enligt dagens kunskap anser man att även dialyspatienter kan äta vad som helst, men inte hela tiden. Man behöver inte räkna antalet milligram. Enligt Karvonen behöver trots det vissa patienter fortfarande stränga gränser. I sådana fall kan hon anmoda patienten att till exempel inte skaffa hem smältost, men om han eller hon blir bjuden på det är det värt att komma ihåg att en gång inte kommer att orsaka någon akut kris. Man behöver alltså inte tacka nej när man är på besök hos någon.

Bo Grundström började alldeles nyligen sin dialysbehandling, och alla hans matvanor ändrade totalt på en gång.

– Förr kunde jag dricka flera koppar kaffe varje dag, och nu får jag nöja mig med 2 dl. Det var helt enkelt för jävligt i början, berättar Grundström.

Fru Grundström har emellertid tagit saken i sina händer, och har nu hand om herr Grundströms matvanor, samtidigt som hon även annars ger mycket stöd i vården.

                                                                                                               


Raasepori 1

Raasepori 2